Före- och efterbilder: hall

Önskar att jag kunde suga på karamellen ett tag till men naturen gjorde mig rastlös och otålig. Det största jobbet gjorde väl egentligen Mattias och Viktor i våras när de rev och byggde igen den gamla, inbyggda trappan men med tanke på att ytskikten för bara en knapp vecka sedan bestod av spånskivor så har vi gjort massor. Alla lister och all el saknas fortfarande, liksom vitmålning av dörrar (den rosa nyansen var säkert vacker en gång den med, i en annan tid) och en hatthylla.

Jag hoppas på överseende med det stök som "förebilderna" vittnar om...

Väggen mittemot ytterdörren, dvs det första man ser när man kommer in. Den rosa dörren en bit upp på väggen på "förebilden" gick till den inbyggda trappan. Fondtapeten på "efterbilden" kommer från Duros essenskollektion och det nya golvet är ett klickgolv i ek. Köksdörren har vi tagit bort.

I och med borttagningen av trapputrymmet har hallen blivit betydligt större och i min mening mysigare. Den sänkning av taket som de översta trappstegen krävde är också borta, liksom salsdörren. Fåtöljen är intagen från bryggstugan och lampan står mest där den står i väntan på taklampor. I spegeln syns en bit av garderoben.
Den rosa dörren gick till utrymmet under trappan, numera står två meter garderob på halva den yta som tillkom efter trapprivningen.

Dörren till badrummet, till höger när man kommer in. Dörren ska som sagt vitmålas.

Den gamla ytterdörren får hänga med ett tag till trots att Mattias en gång smällde igen den lite för hårt... Numera står hyllan "Lerberg" från IKEA som skohylla, med en hyllplan för varje familjemedlem i hopp om att inte alltför mycket väta ska dras in längre än nödvändigt. Ovanför hänger ett gammalt fotografi av vårt Hansan.

Från "salen" sett. Här märks kanske mest hur mycket rymligare det blivit. En hatthylla från IKEA:s Portisserie ska sättas upp ovanför skohyllan. Bredvid står den nyinköpta tamburmajoren, även den en "Portis". Så småningom ska en luftvärmepump också få pryda denna vägg.

Den som så önskar hälsas nu, med betydligt större värme än tidigare, återigen välkommen till mitt Hansan!

Ibland undrar jag om det verkligen är nyttigt för pappor att vara föräldralediga?

Idag kom min hemmaman på att han skulle städa ur och sortera vår förrådshörna i salen, vilket gjorde att jag efter ett 100-tal spara-eller-slängafrågor inte orkade fortsätta läsa min skolbok. När jag sedan själv blandade mig i rensningen av Cosmopolitan a´la 2003, ännu äldre Glödtidningar och räknehäften från gymnasiets matte C så slutade det hela med alldeles för många intryck för min hjärna att sortera, vilket i sin tur skapade yrsel och illamående (jag fungerar så, det är tex därför jag aldrig spelar data-/tv-spel). Men det blev iaf två fulla banankartonger med tidningar och papper samt en kartong med annat skräp, typ hårdplast att köra på återvinning. Det värsta är att allt denna skit följt oss flytt efter flytt; Körfältet-Brunflo-Torvalla-Torvalla igen-(Odensala)-Böle... Nästa steg blir att rensa ut bebispluttkläder som bara läggs på hög för kommer det någongång någon liten sladdis så kommer allt vara omodernt ändå, bätter att någon får användning för det nu istället.

Terminstart

Min sista (?) hösttermin har startat och jag har nu med undantag för frukost och toabesök suttit vid datorn sedan strax efter 07.00. Men då har jag skrivit en kort och en längre presentation av mig själv till den kurs som startar idag, organiserat och märkt upp litteratur, sökt studiemedel (igen, för den förra ansökan hittar jag ingenstans) tagit fram scheman och studiehandledningar samt konstaterat att den ena studiehandledningen varken stämmer till datum eller böcker. Det gäller den kurs som eg inte börjar förrän om två veckor så det känns inte särskilt stressande men det är ändå den kurs som verkar roligast så det var ju onödigt att den skulle börja så tokigt... eller också är det till fördel för den kurs jag inte har lika stor motivation till och där jag nu snart ska ge mig i kast med några kapitel i den tegelsten på engelska som ingår.

Tjuvtitt

Har sedan förra inlägget kommit på sååå mycket mer som är kvar att göra innan hallen blir "klar" (riktigt färdig blir man ju aldrig) och det trots att vi nu kan bocka av den punkt som innebar att sätta upp fondtapeten. När jag tänker efter är ju varken kammarn, badrummet eller köket heller helt färdiga, i bästa fall fattas lite el och målning av fönster, så jag kommer nog få finna mig att också det här kommer ta tid... Men efter några slitsamma dagar ska jag och Mattias nu uppfylla hans önskan om film ("Gangster" med Persbrant på tv4) och godis.

En bild av ikväll iaf, givetvis med en skymt av fondväggen (t.v) men också nya garderoben, nya golvet och ovan garderoben den tapet som resten av rummet numera kläs av.

Åh, frustration

Jag vill lägga ut bilder på min hall! Men först vill jag att fondtapeten ska sättas på plats (mina älskade träd!), liksom lister i tak, golv och runt dörrar, att listerna och den rosa badrumsdörren ska målas vita, samt "slå upp" hatthyllan, spegeln och de svartvita fotografierna. Tapeten känns viktigast. Tyvärr har jag belagts med förbud mot att sätta saker på väggarna tills att Mattias har tid/lust att hjälpa mig (helt ärligt vet jag att det blir rakare och bättre med hans hjälp än om jag försöker på egen hand), men just nu har han (vi) besök så jag får vänta, vänta, vänta. Inte för att det är helt fel det heller eftersom det ger betänketid och så men jag vill ju helst att allt skulle blivit klart igår! Igår blev förresten inte ens garderoben klar för hur enkelt är det egentligen att sätta två meter rak garderob längs en sned vägg (erfarenheten säger mig att gamla hus INTE VILL ha raka vinklar, hur man än försöker)?! Dessutom vill man ju gärna att skjutdörrarna ska gå att öppna... Men min hjälte löser allt, så även detta (förutom att även golvet lutar vilket medför att den ena dörren ständigt åker upp, men med en magnet vi inte har så ska även det fixas). Jag hoppas att det iaf blir någon liten till inredningssyssla utförd innan dagen tar slut för imorgon börjar jag ju min 5:e termin på rehabprogrammet.

"Jag får liksom ingen ordning"

Lyssnar på Winnerbäck och bygger möbler, för vad gör man på ledig lördag efter löning om inte besöker IKEA?! Som alla, alla andra.

Imorgon blir en stor städdag och sedan kanske det kommer bilder.

Stolt

Över att inte vara den som gav upp det där med halltapetseringen halvvägs. Förutom en hall på god väg att bli snygg har jag även lyckats hänga två maskiner tvätt medan våderna drog. Om jag skriver att Mattias lagat kupéfläkten i bilen så behöver jag ju inet skriva om det han inte gjorde... Fondväggen återstår men förmodligen ska den få gå ut över gaveln på den 2-metersgarderob vi ska inhandla nästa vecka och då är det ju bara dumt att sätta upp halva innan. Nästa steg är golvet och Mattias pratar om att börja redan ikväll. Tack och lov sov vi alla fyra till nio i morse så jag hoppas att jag inte ska vara lika trött som igår!

God kväll?

Som om det inte vore nog med att ha målat alla glipor i pärlsponten i taket, balanserandes på en lite för låg stol och med färgstänk i hela ansiktet, så tyckte Mattias efter att barnen lagt sig att det var så stökigt och smutsigt... Så han kom med den enligt honom brillianta idén att vi skulle möblera om här i salen, vårt kombinerade sovrum, vardagsrum och arbetsrum. Eftersom jag fått sista ordet vad gäller det mesta av inredningen i badrum, kök, kammare och nu även hall log jag glatt och lyfte sakta mina trötta ben och min trötta rygg ur soffan och satte igång. Faktum är att jag själv hade liknande tankar häromdagen så det var inte idén utan orken som gjorde mig tveksam. Nu i efterhand, sittandes några meter ifrån varandra vid varsin dator, är vi dock mycket nöjda med resultatet båda två. Lite coca cola gjorde dessutom att inet ens humöret hann sina. Jag hoppas dock att han inte har fler idéer på lut utan att jag får en tidig kväll - för imorgon ska här tapetseras!

Suck

Denna j-a pärlspont! Men vill man vara fin får man lida pin eller vad man brukar säga och nu behöver den förhoppningsvis inte målas om de närmsta tjugo åren.

Det tredje inlägget på en timme

Så då är det väl dax för en ledtråd till vad vi sysslar med här hemma (ingen har väl gissat att jag tömt kameran?!), om än bara Mattias just för stunden. Mitt kall kallas just nu markservice och snart slår väl klockan lunch...

Bebisen

Lilla älskade bebis. Tiden springer fram och nästa gång blir han 8 månader! Det är så häftigt att följa barns uppväxt med alla framsteg och upptäckter. Numera sitter Viktor stadigt (så länge inte brorsan är där och ger honom något tjuvnyp), irriterar sig över trösklarna som inte gåstolen kommer över, jollrar, dregglar, gapskrattar och har även lärt sig att backa, liggandes på mage. Eftersom han är lillebror tar vi hans utveckling med ro och vet att allt kommer tids nog men när det väl händer är det ju lika häftigt som när Mio var bebis.

Bilder på vårt häftiga, lilla mirakel:

Mitt i kofarmen!

Spelandes på Alvins piano.

Beundrar sin spegelbild (fast när kameran kom fram var den häftigast).

Och står relativt stadigt gör han med.

En dag i stan (för den som minns inlägget "en dag på landet" längre ner på sidan)

Häromdagen gjorde vi stan. Eller åtminstone en del byggvaruhus i Odenskog, samt ett besök på Storsjöbadet, Viktors första nånsin och för Mio var det åtminstone det första sedan renoveringen. Det var mycket lyckat och Viktor, den underbaraste av lillebrorsor, somnade gott på ett par handdukar i ett hörn, mitt i badhuset. Hela familjen provade även på de stora vattenrutschbanorna, även om bara jag och Mattias åkte i alla tre. Hos Sandra, Johan och Alvin blev det sedan middag och en hel massa prat. Jag lyckades även avstyra en grabbhelg till förmån för de storstilta planer som Mattias just nu har fullt upp med här hemma. Jag har minsann en del i det jag också, men just nu är det ett enmansjobb och eftersom han är man så... Eller nåt.

Lite bilder från badhusbesöket:

Så går en dag från vårt liv och kommer aldrig åter

Stora funderingar pågår.
Små stunder kvar till att blogga på.

Älskling!

Allt är förlåtet, du är bäst. Fina, fina duktiga du.

Avskyr som sagt dessa berg-och-dalbanor av känslor och sinnesstämningar som drabbar mig emellanåt. Irritation är väl ändå snäppet bättre än kärlek i ensamhet? Hur som helst så ska jag göra mig en smörgås med skivad leverpastej och gurka samt en kopp chai-te och bänka mig i soffan med min bok i hopp om att det vänder igen, haha.

En dag på landet

Vi har haft picnick i det gröna idag, "där Bertil gjorde bollar" som Mio uttryckte det. Vi var på vad jag tror är Gunnars lägda för den som är bekant med trakten häromkring.

Viktor mådde gott trots att han varken fick kalasa på citronvatten, kaffe, äpple eller bulle.

Mios försök till att fota mig.

Hela stora lägdan, massor av "bollar" och en liten överlycklig Mio längst ner till vänster som sprang mellan balarna medan jag fick räkna högt hur lång tid det tog.

Finast!

På väg hem stod hästen uppe hos svärföräldrarna, villig att posera med vår gård i bakgrunden.

På andra sidan vägen stod två tjurkalvar som än en gång klivit ut ur hagen. De följde oss glatt hela vägen hem (bilderna med båda på gav ingen lokalisering).

Här har den ena kalven hamnat på efterkälken men han sprang ifatt oss och mer därtill, allt medan korna följde oss (eler kanske kalvarna?!) i hagen, ropandes för fullt.

Jag blev faktiskt lite smått tacksam över att någon hade lust att ta sig an gården där gräset växer så mycket bättre än de få växterna i rabatten, hade fallet varit det omvända hade jag nog brytt mig mer.

Till sist skuttade de små tvärs över gården och in i hagen igen.

Som sagt, en dag på landet...

Dagens elegi (klagosång)

Inte nog med att boken jag läser fått igång tankarna, något som gjort mig mycket irriterad över att Mattias packade med sig sina badbyxor till stan igår medan jag förväntas packa badkläder, handdukar, lunch, rena underkläder, schampon (...) åt oss andra tre (han har givetvis inte alls pratat om saken trots att vi lika länge vetat om att familjeutflykt stundar), nu tycks det dessutom inte heller bli det finväder som tidigare utlovats! Nog för att det är på badhus (inomhus) vi ska men livet blir ju så mycket lättare när solen på himlen värmer upp ända in i själen och det skulle behövas just nu.

Vi har dock haft en mycket trevlig dag idag, jag och barnen (tills för en stund sedan när jag insåg hur han än en gång, med eller utan avsikt, lurat mig). Bilder kommer ikväll (och då har väl irritationen lagt sig med hoppas jag, för jag hade ju inte fortsatt vara tillsammans med mitt stora M om han inte berikade mitt liv med så mycket mer än vad han skaver)!

Jag började igår kväll på boken jag så många gånger läst och hört om; Familjens projektledare säger upp sig.

Den är tänkvärt. Är det jag som inte ger ansvar för hem och familj eller Mattias som inte tar det, och det viktigaste av allt: VILL jag sluta ge och VILL han börja ta för sig mer? Jag hann dock inte mer än ett 30-tal sidor innan ögonen sade ifrån, men idag startar min sista lediga vecka så innan söndag ska jag väl ändå ha hunnit färdigt! Och långt innan dess är även min andra hälft hemma och kan försvara sig ...

Jag är inte bakis, bara lite trött och mycket nere.

Är för det mesta mycket tacksam över att vara tjej (för ung för ordet "kvinna") men de dagar som idag som varje månad får hormonerna totalt ur balans hade jag mycket, mycket gärna klarat mig utan. Särskilt nu när det troligtvis är slut på "nyttan" det gör i form av graviditeter och bebisar med.

Festen igår var helkul även om jag inte orkar gå in i detalj just nu. Kvällen blev natt och nykterheten tog över lagom till att samtalandet gled in på ämnet "integritet" och då främst gällande internet. Kanske kommer inte mina barn att tacka mig då de växer upp och ser alla de bilder jag bloggar ut, eller kanske är det än värre då! Jag har med åren blivit allt mer försiktig över att lägga ut bilder på sådana jag inte förmyndar över (fast nog händer det ibland det med) men jag bjuder iaf på en bild av de jag älskar allra mest för idag har jag absolut inte varit den som visat dem det. Vill tro att de vet det ändå... Mattias har åkt till stan för att jobba, jag skulle nog också hållt mig borta om jag var han.

Festförberedelser

Födelsedags"barnet" a.k.a min svärmor hade bemärkelsedag i tisdags men imorgon nalkas den stora festen. För närvarande huserar hennes tre söner i köket här, med tårtbakning och potatiskokning. Själv har jag placerat mig lite i skymundan, väntar på lite kvinnligt sällskap i form av svägerskan och på ork efter ännu ett 9 timmarspass på jobbet.

Svåger B bakar, värt att notera

Husfar

Det skulle kokas saft och så blev. 4 flaskor röd- och nästan 2 flaskor svartvinbärssaft att stoltsera med under höst och vinter, för med tanke på familjens saftkonsumtion räcker de mer än väl. Gott blev det också, och kärnfritt. Mattias och jag skulle samarbeta, vilket resulterade i att jag fick läsa recept, sköta en trött Viktor och sedan fick jag även disken på mitt bord (bänk) medan Mattias rörde i grytor, smakade av och hällde på flaskor. Kanske består vår familj mer av en husfar än en husmor, eller också är det bara som det gamla ordspråket säger; "bakom varje framgångsrik man...", eller också bara en tillfällig engångsgrej.

Nåväl, den tveksamma husfrun ska imorgon utföra ännu en 9-timmars arbetsdag men tack och lov står kvällen ännu obokad och middagslagningen är inte heller min.

Husmor?

Gick för att hämta posten och på tillbaka vägen, redan i tankarna sittandes med IKEA-katalogen och en kaffekopp, råkade jag kasta en blick mot vinbärsbuskarna... Så det blev inget kaffe. Men 5 liter vinbär, 3 röda och 2 svarta, att tillsammans med det jag vid förra årets skörd fryste in, koka saft av. Inhandlade glatt både socker, saftsil och den typ av konserveringsmedel som Vår Kokbok rekomenderade innan jag åkte för att träna och jobba, de både för första gången på nästan 3 veckor. Jobbar 7-16.30 både imorgon och på fredag med men jag har en liten förhoppning om att försöka mig på saftkokningen imorgon eftermiddag/kväll. Nu ska jag däremot avnjuta leverpastejsmörgåsar efter att på jobbet ha sett ett grillprogram med omedelbar hunger som biverkning.

Och det regnade på Karl Johann

Roadtrip Offerdal-Oslo-Malmö-Mjölby-Offerdal med ca 255 mil tog 62 timmar av helgen som var (inklusive måndag). Det gjorde vi bra, min far och jag. Och Klara, vars flyttlass vi körde.

Pappa fick för första gången den äran att köra min räcerbil. Den som kan vägen ser att vi här befinner oss på 45:an en bit innan Orsa.

Det är inte ofta man hamnar i baksätet på sin egen bil men eftersom det är en bra bil med gott om utrymme så...

Första dagen körde vi till Oslo och fick av Morten och Klara en regnig sightseeing i staden, varken jag eller pappa hade tidigare varit där.

Med en säng på taket och en cykel "där bak" körde vi sedan i söndags resterande mil fram till Malmö där syster yster nu ska bo (och där också bara hon av oss tidigare varit) och dit jag och Mio redan planerat för en tågtripp någongång under hösten.

Kockumskranarna (?) kunde skådas längs E6:an i det södraste landskapet innan vi efter avlastning och IKEA-besök vände upp över landet igen med nattanhalt Mjölby. I måndags åkte vi sedan de 80 mil som återstod hem till vårt Jämtland igen, med lunch hos en faster i Mora, och kaffe på några av landets många mackar.

Det glädjer mig att inte vara yrkeschaufför. Det har varit roligt att se delar av både detta land och grannlandet i väst som jag inte tidigare sett, samt att umgås med blodsband jag inte alltför ofta träffar, men med ett snitt på 85mil/dag blev det lite ansträngande i längden.

Den gångna semestern

Sitter och avnjuter en bit av den på Taxfree inköpta vita tobleronen. Jag har gjort mig förtjänt av den nu när jag både förberett mig inför höstterminen som komma skall, spacklat väggarna i hallen och tidigare under eftermiddagen även kört en 15-minutersstäd med familjen (tack Stina för tipset!) så att alla väskor nu är tömda och "var sak på sin plats" igen. Har även lagt in semesterbilderna från datorn (och snabbt som attan kopierat in dem på den externa hårddisken med) så här kommer ett litet urval av sol, sand, bruna ben och kärlek!

Jag blickar ut över hav och pool från vår balkong den första kvällen i Rethymnon.

Mattias under en av de promenader vi gjorde in till stadens centrum med den vackra gamla båthamnen full av tavernor.

Cocktailen "Blue Rethimno" vid hotellets poolbar.

"Gyros" vid hotellrestaurangens uteservering i solnedgången. Vi testade flertalet andra restauranger med men ingen hade så god mat och bra service som "hemma"!

Längs strandpromenaden, blickandes ut över båtar och hav.

Vårt försök till att föreviga en kyss i solnedgången...

Mitt snygga ressällskap!

På väg ut i det blå.

Jag under en kvällskryssning i Soudabukten, den enda arrangerade utflykt som vi deltog i.

Den sista kvällen, i vårt hotellrum.

Det har som sagt varit en alldeles underbar semester, full av all den kärlek jag längtat efter och som förhoppningsvis ska göra hösten lite mindre mörk och tung. Självklart saknade vi våra små emellanåt men jag vet att de haft det (nästan?) lika bra de med och vi tar igen alla pussar och kramar med råge nu när vi alla återförenats igen!

Hemma igen i mitt kråkslott

Och så mycket som "måste" göras, suck. Blommor som druknat att ta reda på, blommor som torkat, csn-bidrag att söka, lärare att mejla... för att inte tala om allt som ska packas upp och tvättas! Sedan råkade jag ju ta på mig 15 timmars extra jobb före helgen, utöver kvällen imorgon. MEN humöret är gott och det är ju trots allt hos svärmor som det ska huseras i helgen så vad gör det väl om det är lite skit i hörnen här?! Dessutom har jag köpt tapeter till hallen!

Sverige

På hemmaplan igen efter min och Mattias kärlekssemester som på alla sätt varit underbar och över förväntan! Mattias och barnen har nu lämnat mig i kylan för imorgon startar syster Klaras flytt från Oslo/Offerdal till Malmö som jag ska hjälpa till med, därefter kommer bilder och sånt.

På återseende den 19:e eller nåt sånt!

Mattias och jag är åter sams och allt jag skrev om i det förra inlägget ser ut att rymmas i vår bil så det ser ljust ut inför imorgon då familjen Holm/Dahlins stora semesterresa 2009 startar (vilket nog ingen av mina läsare kunnat undgå). Första stopp blir Östersund för diverse inköp, sedan Offerdal för att lämna de älskade barnen och sedan väntar en natt i bil, söder ut genom Sverige. Tro inte att jag inte tänkt tanken om att något ska gå snett och denna semester inte alls bli vad vi tänkt oss, men sådana tankar är bannlysta. Händer det något så händer det och det blir ingen mindre skada/sorg/besvikelse för att jag lägger energi på oro nu. Så kl 07.00 på torsdag lyfter planet och vi åker tillsammans till Grekland på charter för första gången. Sedan ska jag må gott och pussas mycket med the love of mine i en hel vecka. Landning i Sverige sker den 14:e då vi bilar upp till Offerdal igen, pussar barnen i massor, firar tonårsbrorsans 14:e födelsedag och sedan delar på oss. Jag påbörjar då syster ysters flytt från Oslo till Malmö och killarna åker hem igen. Fram tills dess behöver inga inbrottstjuvar göra sig besvär för även om huset är relativt tomt så finns våra dyraste ägor inte där! Jag syftar förstås på Mio och Viktor, mina älskade små mirakel. Dessutom har grannen både utsikt, nyckel och befogenheter, samt licens för baseballträ...

Tisdagskväll

Min stora älskling har kommit hem; trött, sur och ett allmänt pain-in-the-ass, vilket han säkert tycker att jag är med... Nu är han iaf ute och letar cykelställ eftersom syster Klara vill ha sin cykel till Malmö och den för tillfället står här (= den ska till Offerdal imorgon).

Funderingen är annars som följer: GÅR det att få in en barnvagn, 1 stor och 2 halvstora resväskor, en liten resväsa (maxat handbagage), skötväska, gåstol, matpåse och 4 personer i en vanlig kombibil?!

Ytligt

Ett litet collage av de senaste dagarnas förändring; (fr. v.) i förrgår, igår och idag. Tyvärr satt jag ju i solsken när jag fotade hur jag först såg ut men det var eg flera nyanser mörkare än vad det är idag (t. h.). Nu är jag redo för medelhavssol, dessutom visade vågen rekordlite imorse - 54,8! Inte för att jag aktivt försöker gå ner i vikt längre men några hekton minder att släpa på är ju ändå trevligt. Till hösten ska jag börja träna för att bygga upp musklerna (istället för att träna för viktnedgång) och då kommer jag nog att öka i vikt igen med... men det blir då det.

En dag kvar...

Varför framstår jag som den dumma och elaka trots att jag bara försöker (vill) skämma bort mina barn med min kärlek istället för med godsaker och glass gång efter annan?! Ett gott leverne där man kan längta och unna sig godsaker någon gång ibland är väl ändå en mycket bättre present än att få riskera sämre tänder, fettma och annat mindre hälsosamt?

Nåväl, det var bara en parentes men mitt i semesterpackningen fick Mio ett utbrott för att han inte fick glass och då behövde jag skriva av mig min irritation lite (Mattias är ju inte hemma så att han kan få all skit kastad på sig, delvis oförtjänt av det). Önskar att vi kunde vara sams nu när vi snart ska vara ifrån varandra så länge, men men...

Nu är jag på gång iaf, FÖR IMORGON ÅKER VI! Min packningslista har fått kodsystem, gul överstrykning betyder att saken är nerpackad i resväskan, turkos överstrykning betyder att det är nerpackat i necessären (men inte i resväskan) och rosa betyder att det ska inhandlas under morgondagen, osv... På golvet ligger en öppen resväska som är min och en som är barnens (även de ska ju vara borta lika länge om än inte lika långt bort) samt ett påbörjat handbagage som jag efter denna lilla paus nu ska fortsätta med.

God natt små kamrater

Efter en timmes träning - handgräsklippning i kuperad teräng - väntar nu en dusch och sedan dubbelavsnitt av 2 och 1/2 män på tv. Jag skojar inte om jag säger att genomsnittet för hur ofta jag tittat på tv sedan vi flyttade hit ligger på mindre än en gång i veckan, men ikväll är jag ju ensam hemma och något ska man väl hitta på?! Igår kväll strök jag alla kläder och packade fint inför resan - tänk att om 3 dygn är vi där!

Och vips så blev ett nött gammalt sängbord en perfekt lekspis till kafferepet!

Storebror får hjälpa lillebror lite med tårtbiten

Spisen längst till vänster, med skynke för att dölja (plast-)porslinet och lådan som ugn

I väntan på att maten ska bli klar kan man ju alltid tugga på porslinet istället!

Färdiggräddad chokladtårta! (Och absolut inga starkvaror i absolut-flaskorna, men det fanns det väl ingen som trodde heller!)