Så har jag kommit hem och fulländat familjen igen. "Skolkade" under eftermiddagen med ett välunnat (?) spenderarbelopp på en tusing. 800 kr fattigare tog jag igen pluggandet på bussen hem, fick aningen snålt kryddad kyckling till middag och sedan blev det dax för sånt som tydligen alltid är mammans lott - att påpeka att väskorna efter den mysiga helgen i Åkersjön bör plockas upp, att disktrasan bör bytas och att bilen, skitigare än skitigast, minsann borde blivit tvättad vid det här laget... Min man är absolut inte ohjälpsam men det är jag som får räcka upp handen när det frågas efter organisatören. Än har han heller inte sett att jag både bär nya jeans, ny t-shirt och nya underkläder. Det sistnämnda hade jag inte räknat med men resten hoppades jag ju iaf i smyg på att han skulle lägga märke till! Jag undrar ibland över om han har plexiglas till glasögon, men... (det är här texten i rubriken passar in) ...och han är förstås ändå en bättre man (trots att vi inte gifter oss) för mig än vad jag någonsin kunnat hoppas på att få.
28 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar