Dystert

Idag har jag insett att jag är en typ A. Alltså värsta tänkbara och den där som gnäller mest, är mest irriterad på allt och alla och vill vara så nära perfekt det bara går. För en närmre beskrivnig så går det bar att googla, eller att studera på rehabprogrammet där begreppen ingår i flertalet kurser men där jag alltid tidigare trott mig dra mest mot typ B.

Hur som helst så har jag deppat, mått dåligt och bestämt mig för att resa mig igen - med ett stort försök till bättring. Stackars underbara Mattias som står ut med mig och stackars älskade barn som inte vet bättre. Stor fet skärpning nu Elin (och en fight mot gener och anlag)!