Chokladbollar a´la elin

Istället för att fundera över vad jag ska bli när jag blir stor (läs: om jag valt rätt kurser inför höstterminen) och istället för att stressa mig hög över hur jag ska lyckas förena nytt jobb, sommarstudier, semester, familj, hushållsarbete och en gnutta egentid från och med nästa vecka så har jag stuckit huvudet i sanden och bakat chokladbollar med Mio för en planerad myskväll. Även denna gång blandade jag chili och ingefära i degen (eller kallas det chokladbollssmet?) och måttade dessutom.

Så för Marianne och andra intresserade lyder receptet på dubbel sats som följer:

6 dl havregryn (jag har bara testat med fiberberikade)

2 d strösocker

200g smör/margarin

6 msk kallt kaffe

1 tsk vannilinsocker

1 tsk chilipulver

1 tsk ingefära på burk

Home, sweet home

Väl hemma igen stod rosor på köksbordet och väntade! Och kvällen har spenderats i aktivitetsparken med den efterlängtade familjen, sång av dagisbarn och medtaget fika. Mio var så duktig som med sin pappas trygghet i närheten stod längst bak på "scenen" under hela framträdandet, sjöng gjorde han så fint i bilen på dit- och hemvägen och tyckte tydligen att det räckte till (vilket det förstås gjorde, för vem hör sitt eget barn bland 50 andra runt omkring?).

Älskade ungen min.

Roadtrip

Kameran fick minsann hänga med till Sundsvall den med, och några bilder blev det med...

Campus Sundsvall, gamla bryggerilokaler. Finfint. De suddiga partierna är regndroppar.

Äppelblom, om jag inte blivit lurad.

Vänner och Campus från framsidan sett.

Marianne i syrénbuskagen.

En av alla de drakar som står utställda längs stadens gågata, den enda jag såg med plats för drakungarna, och med tanke på drakars omtalade storlek är det klart att det inte räcker till med en vanlig barnvagn =)

Blomstertid

Just idag är det 5 år sedan studenten. "Och den ljusnande framtid är vår". 2 barn och 2 år av universitetsstudier senare sitter jag här i Sundsvall där jag just registrerat mig på en sommarkurs och snart ska vandra tillbaka till de seminarier som dagen fylls med. Ikväll väntar sommaravslutning på dagis och Mio har övat på sånger hur länge som helst så jag hoppas att han känner sig trygg nog att stå bland de andra barnen och framföra dem. Värdet är ju inte på vår sida tyvärr.

Tänker på dig C som inte är här och hoppas att ni mår bra!

Inser med ens att jag tagit foton med alldeles för hög kvalitet för mitt stationära, mobila internet.

"Kort skärpedjup", eller vad det hette när jag läste foto på gymnasiet. Fotade med automatisk makro medans jag sydde i eftermiddags men sedan dess har jag förstått hur man använder det manuella fokuset och att ställa in rätt avstånd.

Glad liten Viktor, trots att han är lite suddig för att skärpan fastnat på handen/flaskan...

Mattias fotopremiär (med nya kameran såklart) på mig som lagar mat i mina älsklingsjeans som tappade modet långt innan färgfläckar och revor uppstod, men som sagt - älsklingsjeans. Maten blev för övrigt högrev från älg, med ungsstekta champinjoner, morötter, paprika och zuccini (stavning?) och kall bearnaise, som alltsammans dessutom räckte till matlåda för mig imorgon!

Män som äter, själv sitter jag på golvet och underhåller Viktor, färdigäten.

Fotade till sist också syrénbusken här utanför som snart slår ut men nu är det minsann nog med bilder för idag!

Eftermiddagspyssel

Av förklarliga skäl är dessa foton fotade med den gamla kameran... Men den nya är här, och den är fin, och jag har sytt en kameraväska till den som nog är det snyggaste jag någonsin lyckats sy! Jag har hunnit leka, testa och fota med den också men nu är batteriet på laddning så det kommer bilder sedan! Med tiden ska jag också bli allt bättre på att behärska de manuella inställningarna så den som inte vill riskera att proppas mätt av bilder bör ta bort denna blogg från sina favoriter/bokmärken snarast...

Det rosa tyget heter "pappas katt" och det svartvita heter "solo" (eller "duett"), och kommer från Frösö handtryck. Från början tänkte jag bara fodra med ännu ett lager tyg men istället blev det styv filt i form av en f.d bordstablett, full av fläckar och stearin men som gör den betydligt mer stötsäker. Går det att undgå att jag är nöjd?!

På hemväg från "byn", mitt i korsningen Böle/Sörböle kom sms:et jag så ivrigt väntat på!

Så nu ska jag fylla de tre timmar som återstår innan Mio ska hämtas hem från dagis och jag i samma veva får hämta min kamera! Hur jag än vrider och vänder på det så är den inte värd så mycket att jag tänker åka 3 mil extra bara för att få hämta den NU. Idag är för övrigt min sista "semesterdag". Imorgon väntar Sundsvall och seminarier och det ska tydligen regna bägge dagarna, haha. Jag har träningsvärk från både gräsklippning (maskinen är inte självgående och blir därmed ganska tung i uppförsbackarna) och vedinkastning men lyckades ändå fullfölja mitt ordinarie träningsprogram, resten av dagen idag ska jag dock ta det lite lugnare; städa bilen, sy ett kamerafodral och förstås fota, fota, fota... (för jag tar förgivet att kameran fungerar felfritt och levereras med fulladdat batteri...)

De flesta tycks vilja ha en bättre miljö, mindre byråkrati och bättre samarbete mellan de olika EU-länderna för att minska brottsligheten

Sånt står därför i ALLA de (3) valmanifest jag hittills ögnat igenom. Så vad särskiljer partierna (eller eg. kandidaterna) inför söndagens EU-parlamentarikerval, och hur ska jag veta vad (vem)jag vill rösta på?

Det lutar åt någon av kandidaterna i den ideologi jag vanligtvis tycker mig tillhöra och det viktigaste är ju ändå ATT jag röstar så att jag sedan har rätt att klaga och vara missnöjd, haha. Skämt å sido tycker jag faktiskt inte att man har rätt att klaga om man inte tar den chans man har att påverka genom att rösta och jag hoppas därför att jag orkar läsa på lite mera ingående för att lägga min röst där den "ska" vara.

De härliga barnen of mine

Viktor i byxorna jag sydde när jag väntade Mio men som aldrig gjorde sig lika bra under overall som i dagens sommarvärme.

Blötpuss!

Viktor väntar på kvällsmat och Mio är lika intresserad även han.

Mmm... Gott! Eller? Fast efter nästan en månads träning går det bättre för varje gång.

Junidag på landet

"Min" kamera är sorterad i Ånge så jag hoppas att jag inte behöver vänta längre än till imorgon... Ixus40:n får duga så länge. Dagen idag har gått i trädgårdens tecken och det var en glad Elin som insåg att det inte alls var så kallt som befarat utan alldeles lagom för att klippa gräs i stövlar, bikini och hörselskydden jag "pipitatejpat". Nytt för i år är att jag bestämt att förena nytta med nöje och därför klippa för hand, jag gillar dessutom att klippa gräs så det är nästan bara nöje. När jag ändå var i farten så lade jag stenar runt de björkskott på gräsmattan som jag inte vill att Mattias ska köra över med åkgräsklipparen med, och dekorerade vid vår infart (bilden ovan).

Sådana här dagar är det inte så jag ångrar att jag flyttade från stan.