Att vara en smula barnlig är att vara riktigt vuxen, eller?

För stor (vuxen) för att bygga med duplo och lego blir jag iaf aldrig. Har byggt en del med Mio nu ikväll och vi (jag) önskar oss nu mera möbler inför framtida jular och födelsedagar!

Friday

Jag har lite svårt att förlika mig med tanken på att "stan" inte måste vara Östersund! Både Sundsvall och Sollefteå ligger ju faktiskt närmre och idag har vi haft mycket trevligt i det sistnämnda. Det händer inte så ofta att Mattias kommer med idéer och förslag till familjeaktiviteter så efter en feberdåsig natt (utan feber!) var det bara att proppa i sig ipren och ge sig iväg. Fick en ordination från Marianne om fika var fjärde timme och jag tror nästan att jag klarat det! Först blev det smörgåslunch vid campingen och ett varv bland alla nya och fåtalet gamla husvagnar. Jag skulle själv vilja ha en riktigt gammal, liten, rundad variant men ännu hellre en övervåning så det får vänta - men drömma är ju tillåtet ändå! Innan vi åkte hem igen hann vi även med en fika "på stan" (tror eg inte att Sollefteå är stort nog att klassas som stad). Mio ratade sedan bruna bönor och fläsk som vi vuxna älskar så mycket, så ingen efterrätt för honom... Tror dock inte att han har en aning om att nästa steg i min kurering ("efterrätten") är ett bad med choklad, levande ljus och min stora darling efter att de små har somnat, så han lider inte ont heller, möjigtvis av hunger om en stund.

Skam den som ger sig

Jag var visst inte så sjuk som jag trodde, eller tvärtom. Frisk nog för att spotta ur mig det ena blogginlägget efter det andra, och frisk nog för att tvätta bil. Fast sedan krävdes en het dusch och en halv kopp te innan jag orkade sätta mig här igen - och bara teet är urdrucket blir det minsann sängen. God natt.

Halva nöjet...

...är väl ändå att planera/drömma/längta inför semester?! Så nu har jag renskrivit alla mina kladdiga packningslistor där bland annat klänningen nedan som jag fyndade för 49,50 på Lindex i Lillänge står med. Det enda roliga med att jag känner mig sjuk NU är att jag förmodligen är frisk om en vecka när vi för övrigt kommit fram och checkat in vid det här laget. Hoppas att Mattias har samma tur, eller helst att han förblir frisk och kan passa upp på mig...

Tror inte alls att jag tänker tvätta bilen.

Hade tänkt så först men sedan kom jag på att jag ju faktiskt är sjuk. Eller på väg att bli. Eller vad det nu är som gör att halsen ständigt gör sig påmind i negativ bemärkelse.

Imorgon är min lediga dag. Det ska bli VÅR lediga dag och Mattias pratade om en tur till Sollefteå så jag tänkte överraska med att ha tvättat bilen (MIN bil), med betoning på "tänkte". Annars har det varit så ett tag nu att mina lediga halvdagar och dagar varit hans jobbdagar och när han varit ledig har jag jobbat. Någongång har vi till och med jobbat båda två och barnen har varit hos farmor. Mattias jobbar ikväll, fast egentligen har han ju inte ens något jobb utan bara en bisyssla som han utövar med stor skicklighet och ett spridande gott rykte. Därmed ses vi liksom inte och när vi väl gör det finns en mängd hushållsarbete att stöka på med och ett Blocket som ständigt uppdateras, gissa vem som väljer vad! Därtill har vi ju två barn med. Imorgon ska vi däremot vara lediga alla fyra. Det farliga i att se fram emot något är ju tyvärr att förväntningarna sällan infrias utan slutar i stor osämja, men kanske kommer ett undantag som bekräftar regeln och kanske kommer det imorgon!

Så kom lönen till sist!

Drygt 7000kr för två veckors jobb i juni, tack midsommar för det! Annars är ju inte de kvinnodominerade sektorerna direkt kända för att ge särskilt mycket klirr i kassan...

Jag är med bil!

Har iofs haft bil i hushållet sedan urminnes tider (hur levde man innan man var 18?) men den officiella ägaren har oftast varit min far eller svärfar, eller Mattias de gånger det gällt de bilar som mer varit "hans". Nu är det slut på det, nu är jag 24 år och gammal nog för att utan alltför höga kostnader kunna ratta mitt eget vrålåk. Bilen det gäller är förstås min lovely 9-5:a. Ägandet firas med en ny wonderbaum.

Nedräkningen har börjat

Ställde klockan på extra tidigt och ännu en stund tidigare vaknade Viktor - därför är tentan redan färdigskriven och inskickad och klockan är inte ens 9.30! Därmed är sommarkursen avslutad, eller åtminstone pausad - om jag skulle behöva komplettera på någon punkt.

Äntligen en dag av sol så att Mio kan inviga sitt nya, snygga linne!

Jobbar kväll ikväll och tänkte dessförinnan hinna klippa lite mera gräs, klippte hela "åkern" igår (det område som vi plogat och harvat och som eg skulle ha harvats igen och sedan såtts med gräs men där nu det mesta skött sig självt i form av maskrosblad och annat grönt som inte direkt är gräs men ändå klippbart). Nu återstår alltså den "riktiga" gräsmattan och jag tänkte åtminstone hinna klippa framför huset för imorgon kommer främmande och de ska liksom inte behöva lufsa sig igenom det gräs som frodats av alla regniga dagar. I eftermiddag ska vi uppvakta en 70+:are, och sedan jobb som sagt. Har sedan bara 3 schemalagda pass kvar innan mina 4 veckors semester kan börja, särskilt nu när skolan också blivit klar! Så kl 13 på söndag... (Ska jobba ett 4-timmarspass veckan efter Grekland med men det är knappt så det räknas) Och om bara en vecka är vi färdigpackade för en biltur (inte packade på det sättet alltså, haha) till mina föräldrar med barnen för att lagom till att kvällssolen går ner bege oss vidare mot Arlanda. Mina föräldrar säger alltid att barnbarnen är livets efterrätt och de har säkert rätt - även om det trots min vuxna ålder blir sådär tonårspinsamt om någon hör. Jag är iaf mycket glad över att kunna låta mina barn åka dit på semester (medan jag och M åker på vår) och veta att de har det bra där, precis som morföräldrarna deras...

Well

Det blev mycket bilder förut, men men...

Barnen är precis lagda så här ska göras ärenden, att förhandsbeställa på taxfree och att kolla upp hur man bokar Winnerbäckbiljetter med ledsagare står bland annat på agendan. Sedan blir det kanske en stunds gräsklippning nu när solen äntligen visar sig!

Jag fick förresten ingen lön igår, och inte idag heller. Ägnade minst en halvtimme av dagens arbetstid åt att sitta i telefon. Efter att till sist fått tag på lönekontoret visade det sig att det var enhetschefen där jag jobbar som missat att lägga in mig (på nåt sätt) och den chefen har förstås semester nu! Den vikarierande chefen som eg är chef för ett annat boende lovade iaf att återkomma. Det är tur att det finns besparingar men jag vill ju helst inte vänta en hel månad innan det ordnar upp sig. Suck. Men jag tänker inte lägga energi på ilska och irritation utan konstaterar bara att "sånt är livet".

Ännu mera, mera bilder... Djungelhuset bland annat

En suddig bild på Mio som enligt mig blev ganska lyckad ändå.

Det stora barnet som lekte sig svettig även han!

Me

Lill-Viktor

Mio igen, i småbarnshörnan

Tise i småbarnhörnan

Mattias och Mio som skjuter prick...

...medan jag och Viktor mådde gott i massagefåtöljen.

Sedan åkte vi hem, fikade jordgubbar och mjölk och sedan gick jag och Viktor på promenad, som slutade med reafynd i form av jeans i stl 170 för 69,50 på Lindex till mig, samt två klänningar för 99kr tillsammans på samma affär. Legot nedan fick Mio och jag tog glatt på mig uppdraget att modifiera om bilen till en husbil.

Älskade småkillar! Nu ska jag ta dem till badkaret en sväng...

Sitter med Mio och tittar på foton från helgen...

...på mig som äter lunch på Kajplats1 på stråket

...på ongarna som leker i Badhusparken

...på lillebrorsan som fick en egen prideflagga (fast vi missade paraden till förmån för IceAge3)

...på Mio som imponeras av alla båtar, i bakgrunden Thomée

På min bättre hälft som även han studerar båtar

...på Mio som överlyckligt gungar utanför lägenheten på Hemvägen

...och på en kedja som jag fotade sedan jag insett att gungorna var för små för mig och jag behövde något annat än fördriva tiden mellan "gungputtningarna" med.

Hemma igen.

Lite rikare på kärlek till familjen, på kläder och på foton.

Jag har lånat stora resväskan och fyndat några små nätta sommarklänningar att fylla en del av den med. Om bara 10 dagar (!) åker jag och min älskling till Rethymnon för att rå om varandra och längta ihjäl oss efter våra små älsklingar! Men helgen som varit har varit semester den med, en regnig men härlig familjesemester. Ni skulle sett min älskade Mio när han för första gången fick gå på bio (Ice Age 3), när han fick leka sig svettig på djungelhuset, när vi tittade på Thomée och alla andra båtar i hamnen, när vi lekte i badhusparken, när jag byggde honom en husbil i smålego eller när han idag fick välja sina egna jeans på H&M. Viktors har mått gott han med, med några (nya) duploklossar, gåstolen på djungelhuset och massor av pussar!

Hoppas, hoppas...

...att Mios sår, som äntligen ska få översyn av läkare imorgon efter att det blivit ännu sämre - trots utvärtes behandling, inte hindrar honom och oss från badhusbesök nu i helgen. Vi har pratat hela sommaren om att jag och Mattias ska ha semester i Grekland och han och Viktor hos mormor och morfar MEN att vi ska ha en gemensam semester i stan (=Östersund, här borta kan det lika väl vara Sundsvall) som nu alltså startar efter jobb och läkarbesök imorgon. Vi stannar i stan, datorbefriade, till måndag eftermiddag men på måndag är det Mattias tur att jobba åt sitt ex-jobb så då får vi andra semestra på egen hand, men vad semestern ska innebära är alltså inte riktigt klart än, annat än att middagen på lördag kommer att intas på stråket.
På återseende till veckan då!

Blottar mig

Och bjuder på något jag önskar att jag aldrig ens själv hade behövt se! För att ha något att titta tillbaka på de dagar jag fortfarande känner mig missnöjd, tjock och hjälplös så är här före-efterbilder från i början av mars då jag vägde drygt 61 (2 gravidkilon kvar), hade ett BMI på 21,8 (även om det inte säger så mycket) började träna och dra ner på kolhydraterna, och från idag, 4,5 månader senare då jag gått ner 6 kg, har ett BMI på 19,5, tränar regelbundet, fortfarande äter bättre än innan - om än inte fullt så bra som i början, och har satt på mig samma jeans som då. Magen både var och är värst (därav publiceras INTE bilderna framifrån), men den har åtminstone blivit platt... Jag borde inte bry mig om den med tanke på de vackra, underbara 4-kilosklunsar som bott därinne, men ibland är det så lätt att hänga upp sig på det ändå.

Jag måste få vara lite stolt och nu önskar jag "bara" att jag hade råd att belöna mig själv med en ny garderob, eller egentligen innehållet i den (för garderoben kommer till hösten och köps för renoveringsbudget) för avigsidan med I-landsproblem som viktnedgång är att de kläder som tidigare var för små nu istället blivit för stora...

Idag är en sån dag då jag funderar...

...på hur man ska få dygnets 24 timmar att rymma ALLT det jag vill hinna med, utan att ständigt vara grinig, hungrig och trött.

Idag lagade jag god middag. Gryta på fransyska, wokgrönsaker, sweet-chili-sås och limekoncentrat, men som gjorde att jag däckade med bebisen sedan ätandet var avklarat. Dessförinnan hade jag jobbat till 14 och sedan tränat, något som jag inbillar mig gör resten lite lättare men som för det mesta ändå inte känns så... Så nu när jag vaknat upp utan att veta varken tid eller rum, dag eller natt, är Mattias och Mio fortfarande försvunna och allt det jag ville göra just ikväll, som att plocka in tvätten och packa inför helgen (eftersom jag pluggar/jobbar fram tills vi åker sen) ha förbytts i ett stort godissug.

"Det regnade idag och det finns en mening med det"

Melissa Horn

Mattias skruvar kamrem (inte åt oss - för Saab har ju inte kamrem, vet ni väl!). Själv har jag badat och gjort mig fin utifall han skulle bli klar innan min kväll tar slut (jobbar morgon imorrn). Jag sitter och är sugen på Lars Winnerbäcks turné när snön bäddat världen i vitt. Det känns långt fram nu men jag har redan sett de mörkare nyanserna av natt. Östersund 29 november och Sundsvall 6 december, lite beroende på sällskap och skolschema.

Sänder Sara en tanke, fast de jag tänkt är fler.

Tisdag

Insåg IDAG att barnbidragen kom IGÅR! Det blir helt enkelt inte lika fattigt av att leva på landet när man planerar sina inköp (resor) och intalar sig att årstiden inte är den rätta för att investera i byggmaterial...

Det är så skönt med kvällar som igår; timmar av gråt och självömkan, för förutom svällda ögon och huvudvärk ger det även lite nya perspektiv på livet. Nu är jag redo för nya tag!

Två av de fyra uppgifterna på hemtentan har gjorts nu på förmiddagen. Den såkallade "lediga" dagen, eftersom jag jobbade helgen... Nu vill jag rensa bort minst varannan leksak i barnkammaren för det finns varken plats eller lust att leka när allt ligger framme och skräpar HELA tiden. Vill tvätta med, så att vi kan vara rena och snygga när vi åker till La Stad på fredag. Mios sår är större och fulare, men mindre likt ett bett utan ser istället ut som ett helt "vanligt" sår, så vi ska minsann ha semester och gå på badhus och plaska så länge ingen feber dyker upp. Mattias har varit i kontakt med 1177 och därefter tvättar vi med klorhexidin, smörjer med något antibakteriellt och plåstrar om. Mio är bäst på att inte klaga och gnälla, jag hade dött för längesen!

Ösregn och självömkan

Här på Hansan väntar godis och film på att barnen ska gå till sängs. Kanske också ett bad. Mjukisarna är på och det där med att påbörja stortentan imorgon har jag förträngt.

Fler bilder av idag

När någon till sist inte längre orkade protestera över att "tvingas" stå bakom kameran för en stund. Jag och mina älskade, älskade ongar som skrattade som aldrig förr tillsammans i badkaret nu ikväll. Tror att jag ska "tvinga" deras pappa till en hårsnaggning nu för jag insåg att han i förra inlägget såg lite väl sluskig ut!

En bild av idag

Iiiih!!!

Och när jag med glädje trodde att det hänt nog för idag, berättar Mattias att det vi tagit för givet som ett vanligt skrapmärke på Mios höft/mage nu vuxit (till storlek som en femkrona) och fått en tydlig rodnad. Så jag gjorde som mammor gör, jag väckte min prins ur hans skönhetssömn och tittade efter. Mio är alltid så duktig på att klä sig själv och de senaste dagarna har han inte duschat heller så vi har nu i efterhand lite dåligt samvete över att vi inte haft bättre koll på honom. Såret ser inte hälsosamt ut alls så jag har surfat runt efter information om fästingar och sånt, för instinkten säger mig att det är ett bett av något slag. Imorgon ska Mattias (jag jobbar, såklart) få undersöka honom ordentligt och leta efter fästing. Sedan ska sjukvårdsupplysningen kontaktas och senast på måndag hoppas jag att någon läkare tar sig an min lilla skönhet. Tack och lov är han pigg och kry i övrigt (fast inte kl 22 förstås) men å andra sidan kanske lite feber hade gjort oss uppmärksammade lite tidigare...

Nu ska jag iaf sova sådär ogott som oroliga mammor alltid gör.

Over here...

...har vi fått nya grannar, som nu satt upp sin postlåda intill vår. Dessutom är Sönneråsgårdens alla 3 vandrarhemsrum bokade ikväll och Diggiloo spelar på Paviljongen i detta nu. Det finns med andra ord inte mycket till övers för de 364 andra av årets dagar...eller vad vet man, glesbygd kanske har förmågan att överraska!

Inte mycket till fredag!

Sitter och avverkar "måsten", diverse ihopsamlade ärenden på internet. Inte det bästa för en fredagskväll kanske, men den perfekta tidpunkten för sådant man egentligen skulle vilja slippa kommer väl aldrig?!

Kan inte sätta fingret på varför jag gillar den här bilden (haha). Sinnesstämningen just nu är inte lika illa som vad man skulle kunna tro men den känns åtminstone mer passande nu än i söndags kväll i Viktors stuga då Mattias tog den.

Det började med utskrivning av charterbiljetten, någolunda roligt. Sedan laddade jag hem den hemtenta som sommarkursen "bjuder på". Insåg därefter att litteraturen till de två kurser jag ska läsa paralellt under hela hösten kommer att gå på över 2000kr (om jag inte orkar leta upp dem begagnat) och då sjönk stämningen här inne.

Tack och lov har jag fått ett halvt löfte från en av kommunens löneassistenter om att få låna den dyraste, tyngsta och tjockaste boken (på engelska dessutom) som kursen i arbetspsykologi innehåller. Min andra kurs innehåller "bara" litteratur på norska (förutom svenska) men en av de böckerna tillhandahålls inte på adlibris och därför stiger ju slutnotan ännu mer. Jag tycker absolut inte att 2000kr är dyrt för 1/6 kandidatexamen men det där med att behöva betala för allt ungefär samtidigt känns inte vidare smart planerat av mig, såhär i efterhand... men men, det får väl gå det med.

Mattias kom in från sitt motorskruvande nu så jag kanske måste slita mig från mina "måsten" och skapa någon slags riktig fredag, så synd...

Kvällslektyr

Har just skrivit ut resemålsguiden för Rethymnon och resten av Kreta så nu ska här drömmas, längtas och planeras! Om 3 veckor är vi där!

American Beauty

Ägnade gårdagskvällen åt att tröstäta lite glasstårta med Mattias som blev kvar efter Mios kalas. Vi tittade på en av mina favoritfilmer, American beauty, på VHS (det är nästan så att man glömt hur VHS-spelaren fungerar!). Sedan kändes mina sorger lite lättare, samtidigt som tvättmaskinen och fläckborttagningsmedlet jag köpte på home party hos Carro gjorde sitt.

Det började med att jag, efter jobb och träning, lagom trött och hungrig, skulle plocka gammal mat ur kylskåpet samtidigt som jag satt igång med att laga ny. I kylen stod en skål tomatsås och innan jag visste ordet av hade den glidit ur mina händer och stänkt ut över kylskåp, köksgolv, köksbord och inte minst mina kläder... Visste inte om jag skulle skratta eller gråta, och än värre blev det när det visade sig att kläderna fortfarande var lika förstörda trots att jag tvättade dem på en gång. Sedan gjorde som sagt fläckborttagningsmedlet sitt och även om fläckarna efter ännu en omgång i tvättmaskinen fortfarande syns om man tittar nära så sitter linnet på idag igen! Jeansen har däremot ännu inte torkat...

Idag har jag, som alla andra dagar, roat mig med kameran. Ovan en bild på en del av det nya, fina linnet och nedan resten av familjen, vissa mer villiga till posé än andra...

Suck, suck, suck

Så blev de finast sittande jeansen och det nya linnet ett par fint sittande jeans och ett nytt linne mindre.
Och inte har jag någon att kasta skulden på heller.

23 dagar kvar till den "riktiga" semestern...

...men jag har tjuvstartat och det känns så trist att jag inte har någon motivation till några långa, innehållsrika inlägg med alla de bilder jag har från de senaste, semesterlika dagarna. De känns så pasé att blogga om nu, men en liten redogörelse bjuder jag ändå på:

I torsdags åkte vi som sagt brandbil. Lyckades oavsiktligt få med hela den lilla familjen på samma bild, och sedan en stolt Mio med brandhjälmen på.

Min underbara lillkille fyllde sedan 3. Överlycklig (även om bilden är loyckligt suddig) och stundvis hög på socker. Det bjöds på tårtkalas och sedan satt jag och surrade med min älskade, saknade Anna-Karin hela kvällen. Mio fick massor av bra presenter, och av oss föräldrar fick han bland annat en rättvänd bilstol, för nu är det Viktors tur att ta över den gamla.

Efter jobbet i lördags bar det av till en stuga utanför Skucku/Svenstavik där jag, Mattias och (stor-)Viktor förlustade oss i mat, snacks, öl och sällskapsspel. Det blev nog ett 30-tal vändor kortspel, mest vändtia men även finns-i-sjön, och en omgång geni som jag (förstås) vann.
Vi trotsade även mygg och regn då vi tog ett dopp i den närliggande sjön, inga bilder på det dock...

Igår kväll passade jag och M på att göra biobesök och jag skulle nog ge filmen "Johan Falk" en 4:a av 5. Efter en natt i stan har vi (mest jag) sedan förberett den "riktiga" semestern genom att köpa Euros, ett par fotriktiga sandaler av flip-flopmodell, ett linne och lite badkläder. Jag hann hem för att hämta ut de underkläder jag beställt från Ellos och som satt perfekt, och sedan hann jag med cirka 5 minuters samvaro med barnen innan jobbet tog vid. Ljuva vuxenliv, eller? Men efter 6 timmars jobb imorgon så ska frivilligt klistra mig intill mina älskade ongar i drygt två dygn.

Mot Sherwoodskogen...

...eller åtminstone någon smådiffus skogsstuga utanför Svenstavik. Åter på tisdag och bilder från Mios födelsedag kommer efter det.

För 3 år sedan kom han till oss och ingenting skulle någonsin bli som förr igen - bara bättre!

Älskade ongen som 2 år och 264 dagar gammal fick åka (stor) brandbil för första gången, men det kommer det bilder på sedan för nu ska mamman dricka upp kaffet, sätta på sig en tröja och åka på jobb, så det där med uppvaktning på säng får pappan och lillebrorsan stå för (en lillebror som vid vissa stunder i natt kändes mindre älskad än vanligt). Lagom till tårtkalaset är jag hemma igen!

Blommor till mig...

...från mig själv, för idag skickas rehabsamtalet och analysen in. Därmed är den större delen av min sommarkurs avklarad! Förutsatt att jag blir godkänd... Med viss hjälp av Viktor insåg jag att både Realplayer och QuickTime player behövs för att spela upp videofiler från kameran så nu har jag bränt en skiva som jag håller tummarna för att min lärare ska lyckas spela upp!

Godnatt!

Kanske frestar det någon!

Bild på mina pojkar som snällt köar till kakkalaset i Böle Hoo - inte vårt Böle för vi har minsann asfaltsväg och sedan en hård, jämn och fin grusväg där bilar inte smutsas ner. Tänker INTE nämna hur min älskade bil ser ut nu. Dessutom ska vi på marknad imorgon, sedan jobbar jag, jobbar lite till och sedan är det Mios kalas och sedan ska vi åka bort i just den bilen... Ingen tid till stortvätt med andra ord, men det var iaf mycket goda kakor! Dessutom sprang vi på Anne och Jonas redan på parkeringen så vi fick trevligt sällskap att kalasa med.

Några av alla de sorter som gjorde att min "hög" nedan bestod av 19 sorter/stycken när det blev dags att sätta sig till bords.

Tyvärr räckte det med ungefär en tugga av varje innan jag fick den sockerkick i form av lätt yrsel som oftast dyker upp när det söta äts i mängder och som någon gång ibland till och med fått mig att svimma (lyckligtvis är det inget jag utsätter mig för så ofta).

Anne föreslog att vi skulle tävla i vem som kunde äta mest, men att endast de över 30 skulle räknas. Mio var nog den som kom närmast så tack och lov att jag jobbade ikväll och slapp den värsta sockerkicken, och abstinensen efteråt! Han var iaf smart och plockade bara åt sig ett 10-tal kakor som snabbt slank ned. Sedan tog han snällt emot av vad vi andra inte orkade med. Är det kalas så är det, och det var ju faktiskt första gången någon av oss besökte det årliga evenemanget. Om två dagar är det förstås (3-års)kalas här hemma men då nöjer vi oss med en handfull sorter...

Vädret är inte det bästa...

...men på det stora kakkalaset i Böle Hoo ska vi minsann ändå!

Förnyelse förnöjer

Ny kameraväska. En grå variant av tyget "pappas katt". Den förra (bilder här) var inte dum den heller, men som sagt - förnyelse förnöjer!

En sån dag då man slipper vattna uteblommorna

Sommarregn är väl ganska mysigt ändå. En ursäkt för att stanna inomhus, pyssla och titta på film. Mattias är och skruvar isär en traktor så jag och barnen är ensamma hemma. Ikväll är det min tur att åka på jobb, den första av tre 4-timmarskvällar på rad denna vecka.
Dagens pyssel har för min del varit kyl- och frysbokstäver. Mio har pysslat på med mönstersaxar, papper och tejp, men blev sedan less och gjorde skräp av allt. Nu tittar han på Rori räcerbil istället, fast med danskt tal för jag hittar inte dosan så jag kan byta... Viktor sover efter en tur i gåstolen, han har börjat kunna röra sig riktigt bra i den.

Det kreativa tog vid redan igår och det började med att jag satte dit det sista handtaget (det nedersta som egentligen saknar funktion) på källsorteringslådan. Sedan tog vi tag i att sätta upp mysbelysningen under köksskåpen. Det blev mycket snyggt, förutom de där sladdarna vi inte hade sladdspikar nog för att sätta fast.