Skolsvammel

Jag hade peppat mig själv med ett extra hårt träningspass (för att vara jag och för att nu för tiden träna ca 1 gång/vecka) inför att sedan åka hem och med mina halvtaskiga personlighetsdrag göra en telefonintervju. Trodde jag! Jag var fullt inställd på att hon kanske inte skulle ha tid (vi har inte stämt träff eller så) eller att hon inte ens skulle vilja, men att hon inte ens skulle vara anträffbar hade jag liksom glömt bort att räkna med. Så jag kom av mig totalt. Sittandes med två faktadokument och min och "studiekompisens" intervjuguide, men utan någon att intervjua. Kl 13, då jag ska ringa igen, kommer både endorfiner, adrenalin och koffein ha gått ur min kropp men jag vet att jag inte har något val och att det varken är hennes fel eller mitt.