Suck. Och. Pust.

Min finaste, lillaste, sötaste Viktor är i krypartagen, MEN än så länge kan han bara lägga sig fint från sittande och sedan snurra och backa. Han tar sig inet framåt med andra ord, och inte förstår han att han kan backa sig dit han vill heller. Så man sätter honom, han lägger sig, backar en stund, oftast in under säng/bord/andra låga utrymmen eller också gränslar han en stol. Sedan blir han såklart missnöjd och vill ha hjälp därifrån så man sätter honom mitt på golvet igen och efter en minut är det samma procedur igen, och en minut senare igen, och igen...!

Jag har varit hos tandläkaren idag så nu är septemberlönen spenderad. Det blev ca 150kr billigare än det prisexempel jag fick när jag var där och de tre hålen konstaterades, så för de pengarna köpte jag vad bilden visar innan jag med de igår pålagda vinterdäcken körde lugnt och fint på den isiga vägen hem igen. Hade en mycket god tanke om att det skulle vara slut på småätandet nu, för jag vill inte gärna behöva laga fler hål, men bara efter lunch har jag nu druckit två koppar kaffe med tillhörande chokladbit, med ca en halvtimmes mellanrum. Mindre bra, men gott! Garnet ska användas till en sjal och stickning känns som ett lämpligt tidsfördriv då jag till veckan ska bo hos/med bror J så gott som hela veckan.